Desperat försök..

Att ha många läsare på sin blogg är något alla galna bloggare strävar efter, och vissa tar till med alla möjliga medel för att uppnå detta. Ett ganska bra exempel är Blondinbellas största fan och beundrare, ett blond bombnedslag från Aneby, även känd som Sara Robertsson. Efter att förgäves ha försökt förgifta mig (blev endast ett par extra toabesök) i sitt försök om att slå ut sin konkurent ändrade hon taktik och gick in på sin storebrorsblogg SC Army och gjorde reklam för sig själv. Det vill säga, hon skrev någon kommentar, helt utan tanke och vettigt innehåll och såg till att länka hennes namn till hennes blogg. När personer tar till såna metoder, ja då vet man att de har blivit slagna, och dessa desperata försök till nya läsare är bara ett bevis på storheten hos mästaren, den ädla kamelen från Tranås. Ni vet vem.

*****

Från en sak till en annan, jag stör mig sjukt mycket på att en stor grupp människor vill gräva bort skåne och skänka till Danmark. Ärligt talat, ni är ju dumma i huvudet, varför i helvete ge bort det till ett sådant närliggande land? Varför inte skyffla iväg dem bort till Puerto Rico eller Nya Zeeland?

*****

Träningsverken under den stretchfria fotbollstiden i ASK i all ära, men den fruktansvärda smärta jag kommer känna imorn kommer nog utklassa allt sitt motstånd. Hängde med Ronja och någon random ut till Trehörna och fick för första gången testa på att rida en häst, vilket faktiskt gick över förväntan (jag ramlade inte av, och lyckades styra åbäket i alla fall). Det var visserligen en kul upplevelse, men jag vågar inte tänka på mina ljumskar imorn när jag vaknar. Hu. SÅ ni som ser mig imorn, jag har inte skitit på mig.

/Hästkamelen

Farväl, bardom

Livet är hårt, sa bonden. Grymt, sa grisen. När man precis har återhämtat sig efter många om och men efter midsommarhelgen tvingas man upp kl 04:45 på måndagsmorgonen för att ägna dagen till att köra truck. Det är sjukt, nej för klent sagt, det är djävulskt vad man saknar den slappa gymnasietiden. Komma lite som man ville till skolan, tjöta med polarna och hänga i kaféterian. Tror inte att min chef på Paper Pak (Attends, förlåt) skulle uppskatta ifall jag dök upp någon timme för sent till skiftet med en kaffemugg i ena handen, mobilen i den andra och med en flin på läpparna. Nej, den lugna, härliga och roliga tiden är förbi. Med sorg i blicken kan jag inget annat än att ta farväl av barndomen och välkomna vuxenlivet. Jga kommer dock alltid vara samma kamel, så var inte oroliga!

***

Idag fick jag en grym magont och fick besöka dasset ett flertal gånger och eftersom det var längesen jag hade ont i magen tänkte jag tillbaka på dagen och försökte hitta en förklaring. Jag såg genast ett mönster och kunde ganska lätt lägga ihop två och två och finna anledningen till magbesväret. I köket på Paper Pak idag arbetade ingen mindre än Sara Robertsson, och då trillade poletten ned följt av en "aha-känsla" susandes genom kroppen. Om hon medvetet försökte förgifta sin överman inom bloggvärlden eller om det bara berodde på att hennes kokkonst håller samma nivå som Svett-Ingvars kroppsaromer vet jag inte, men illa mådde jag i vilket fall som helst. Ett råd till alla Paper Pak-knegare, ta med egen mat i framtiden!

***

Ifall någon har suttit och väntat på en ny "Årets..."-lista ska jag inte göra denne besviken! Den kommer att komma, inom en snar framtid, men kommer istället att baseras på hela gymnasiet. Håll ut gott folk, den som väntar på något gott...

/Kamelen

Köpingsvik - Det är där det händer!

Slå upp ordet "slagfält" i ordlistan, och du får syn på en bild antingen ifrån Lützen under andra världskriget eller en från Köpingsvik runt midsommar. Hela sveriges alla festprissar, drägg, pundare och slagskämpar samlas under ett par dar på tre sammanlänkade campingar, vilket resulterar i en totalt vansinnig alkoholkonsumsion, våldtäkter, rallarslagsmål till höger och vänster, knivmord och sönderslagna bilar.

Hultsfredsfestivalen i all ära, men vill du känna dig riktigt äcklig, supa ned dig helt och slåss med alla du ser, ja då ska du besöka Köpingsvik, 4 km norr om Borgholm, under midsommarhelgen. Festglada som vi är så bestämde sig jag, mina vänner och Guntell att packa ihop vårt pick och pack och bege oss till Öland, ön som förtjänar ett extra L i namnet, för att hjälpa våra medmänniskor att sänka ön. Dessa saker kan jag konstatera efter vårt besök:

* Att vistas på campingen är förenat med livsfara, på midsommafton knivskars nämligen en kille från Linköping till döds. Ingen blev förvånad.

* Det krävdes ingen större anledning för att bli slagen i Köpingsvik. Att råka förstöra ett plastsvärd för en femtiolapp fick Guntell erfara att, det förtjänar man en smäll för. Wass och Jokinen kan även de bekräfta regeln. Bär man en keps som uppfattas som en gängkeps, ja då åker man på pumpen.

* Vår granne tyckte att han var rolig när han lekte skogsturken, helt nedblodad efter att ha blivit misshandlad med en glasflaska. Hihi, säger vi.

* Har man sett Köpingsvik i midsommartid har man sett allt. Allt.

* Guntell dreglar på friskt när han sover. Happy Louise fick bittert erfara denna blöta mardröm.

* Samtidigt mellan metropolerna Sunhult och Frinnaryd körde en onykter kille utan körkort ihjäl sig. Jävligt tragiskt, men också jävligt, jävligt korkat.

* Jag har tidigare sagt att lapplisa eller telefonförsäljare måste vara det värsta yrket en människa kan ha (därför nämner jag inte nattklubbsvakter) men jag tror dessa yrken har en starkt konkurent. För att städa upp all skit efter "midsommarkriget" lär ju inte sitta som en kall öl i solen och vi sjunker nu så lågt att vi befinner oss på en nivå UNDER polackernas när det gäller arbete.

* De har gjort det igen. Vi har återigen tvingats stå ut med ett dåligt internskämt signerat naturlanarna. Humorn fick de i flingpaketet?

* Simon är äcklig. Men det visste ni väl innan.

****

Hoppas ni sover gott alla, själv måste jag invänta min vapendragare lill-Eric som är ute och "ränner". Ciao.

Sammanfattning av de olika klasserna!

Total glädje har nu förbytts mot en enorm tomhet, livets kanske tre bästa år är över och vetskapen om att man kommer tappa kontakten med mängder av sina vänner är inte rolig. De bästa vännerna kommer man förmodligtvis hålla kontakten med, men de flesta kommer nog sannolikt förbli Facebook-vänner som man möjligtvis träffar på Strandbaren på lördagskvällarna första halvåret. Jag snackar självklart om Studenten, händelsen i livet som har gett uttrycken "blandade känslor" och "en klump i magen" ett ansikte. För att summera åren tänkte jag beskriva varje klass med en mening eller två om vad som är det mest utmärkande elementet. Varsågoda!

Barn och Fritid:

Vad ska man säga? Ett gäng slashasar som förmodligen slitit ut 600-700 kortlekar under åren. Har de två lektioner på en dag kommer de hem helt utmattade från skolan. Dock några fina minnen från sista månaden från BF, bland annat stunderna med lill-Håkan, höga bollar och rövkliande.

Byggprogrammet:


Inte de klokaste individerna på skolan, deras intelligens räcker precis till att slå ned en spik. Vinner rätt många evenemang, vilket gör att jag ogillar dem starkt! Ska alltid vara värst.

Elprogrammet:

En skön klass, långt ifrån lika kaxiga som deras vapenbrödrar på bygg. Dessutom en och annan Håkan i klassen.

Estestiska programmet:

Klassen som vill vara kult och som inte skyr några medel för att få uppmärksamhet, vilket tydligt syns på deras klädstil och beteende (som att t ex dricka tändvätska) Egentligen inte tillåtet att gilla dem, fast jag går emot reglerna. Vissa underbara prickar faktiskt!

Fordonsprogrammet:

Tog nästan 3 år innan jag fick se dem. Kan knappt namnet på någon av dem, ärligt talat undrar jag var fan de har hållt hus under dessa år. Tror dock inte att jag har gått miste om något.

Handelsprogrammet:

Ett gäng omotiverade slöfockar, dock väldigt sköna sådana. Många goa typer vars gymnasietid mer eller mindre har varit en enda stor fest.

Hotell och Restaurang:

Kan inte uttala mig om en klass jag inte känner. Förutom Bacnar är det ett gäng randoms som jag inte orkar ödlsa tid på.

Individuella programmet:


Drägg, äckel, töntar, idioter, klassen innehåller kort och gott samhällets undersida.

Industriprogrammet:

Håller till i källaren i b-huset, i sitt lilla näste, långt ifrån dagsljuset, så de träffar jag nästan aldrig. När man förväl ser dem är det evigt härjande, har inte mycket för den klassen.

Naturvetenskapliga programmet:

Var ska jag börja? Fullpackat med värdelösa internskämt, töntiga regler och annan skit. Men missförstå mig inte nu, det finns många goa typer i klassen, och överlag tycker jag om nördarna.

Samhällsprogrammet/Ekonomi:

Skolans mest ordentliga och behärskade klass. Med undantag av ett par stycken festar de inte till det i onödan och sköter sig alltid till punkt och pricka. Ett gäng svärmorsdrömmar med Pappa Gordan i spetsen.

Samhällsprogrammet/Media(+Gabriel Pepin):

Förutom ett evigt kacklande är SP3b skolans mysigaste klass. Te, rödvin och Lars Winnerbäck är deras melodi och de är alla övertygade om att deras liv är 100 gånger bättre än "vanliga" människors. Klassen innehåller dock några riktigt sköna typer och en man med ballar av stål.

Samhällsprogrammet/Gäsp:

Vet inte vad SP3c har för betäckning, men deras inrikting verkar vara riktigt tråkig. En blanding av några sköna individer och ett gäng mycket märkliga och oberäkliga typer samt en uppmärksamhetskrävande hund med brallorna nere vid knäna.

Samhäll/Natur:

Skolans i särklass tajtaste klass. De är alla en enda stor familj och vore jag en i klassen skulle jag nog gråta floder idag. Ett flertal härliga typer och Guntell.

Teknikprogrammet:

Min egen klass, som kan jämföras med en berg-och-dalbana. Några högra toppar, men dessvärre ett antal lågvattenmärken. Vissa kommer jag sakna av hela mitt hjärta, andra kommer jag gråta glädjetårar över att slippa.

Kamelen bryter mot manlighetslagar

Folk (och även jag) har börjat undra på sistone vad som händer med mig. Jag har brutit på manlighetslag på manlighetslag på manlighetslag, vilket skrämmer skiten ur mig. Den alldeles för långa listan har nu komplementterats av ännu ett omanligt inslag.

Listan:

* Ett tag hette min favoritlåt "If I were a boy" med Beyonce

* Jag har börjat dricka vin (men jag lovar, jag hatar det).

* Okej, där ljög jag lite. Jag hatar mitt eget vin, men vissa viner är faktiskt OK.

* Jag har börjat tycka om Bob Dylan (tycka om, inte älska).

* Jag har nästan inget emot Estet längre.

Och nu det senaste av manlighetsdödandet:

* När jag tänkte på vi imorgon skilj åt blev jag tårfärdig. Det tar emot att säga, men jag kommer sakna skiten. Så in i helvete.

*****

Som sagt, vad händer? Nåväl, en kanondag att vänta imorn, vi får vänta lite med läppdarret. Puss.

Studenten

Efter att ha varit konstant berusad sedan fredag morgon (5 juni) har jag, precis som de flesta blivande studenter, tagit en välbehövlig vilodag. Efter en veckas ölhävande, vinpimplande och alldeles för lite sömn är man nu helt utsliten, på gränsen till död. Hela veckan har varit en enda dimma och ibland vet jag inte ifall det har varit dröm eller verklighet. Kort och gott har det varit en underbar vecka, kanske den bästa i hela livet. Tråkigt nog hade inte Te3 marginalerna på sin sida under tävlingarna. På skattjakten föll vi på målsnöret efter att en helblodsidiot i SP-ekonomi tilldelat HP3 pluspoäng för att de städade lite efter tävlingen, och vi föll således med 1 poäng.

BF, som höll i Fångarna på Frejavallen, var mutade upp till öronen, så även där var vi chanslösa och flottracet var det ju vi själva som höll i det.

Nu återstår bara en anhalt, själva Studenten. Och aldrig har väl uttrycket "blandade känslor" passat bättre in? Visst, jag kommer inte gråta floder över att inte längre får jobba med andragradsekvationer på mattelektionerna, och jag kommer nog inte heller sakna religionskunskapen eller Gunilla Agduhr, men fyfan i hela Mjölby, satan i perkele vad man kommer sakna allt runt omkring skolan. Att varje dag träffa sina polare, umgås och bara snacka skit. Festandet på helgerna, fikatimmarna i kafeterian, Anders lukt och Koffes slag och tryckningar. Det blir nog inte mycket bättre än det här, och den tomhet man kommer känna på söndag kommer nog vara större än Agduhrs skjorta.

Nåväl, imorn smäller det. Champangefrukost, släktfest och förfest med polarna, för att sedan kröna kvällen med ett JÄVLA ståhej på Statt. Vi ses i dimman alla!

Studentvecka!

Hejsan alla kameler! Ber om ursäkt över den dåliga uppdateringen på bloggen, men det är ju studentvecka - vilket innebär att man är ständigt berusad och jag antar att ingen är intresserad av mitt fyllesnack här inne. Nåväl, när jag är hyfsat nykter ska jag försöka skriva lite, så varsågoda!

Som sagt befinner vi oss i gymnasiets hårdaste och roligaste vecka, den traditionella studentveckan! För mig började den i fredags, då min käre kusin tog studenten i Falkenberg. Jag och Jonas tog med oss ett gäng öl och begav oss ned till Halland, för att fira kusinen (och framförallt för att supa skallen av oss). Händelserik kväll, minst sagt, Jonas blev attackerad av en tjej två gånger om och kvällen kröntes med att jag blev jagad av ett gäng turkar.

Hemma var vi inte förän vid 4-tiden och med tanke på att bilen gick hem till Tranås vid 7 så var man inte så katig på lördagsmorgonen. Men man är ju inte den som är den. Kl 11 sänktes den första kalla och sen fortsatte det så tills man däckade vid 02.00. En dag som innehöll karneval, VM-kval och utgång på Statt och som fick mig att konstatera detta:

* Mikael Nilsson, högerback i Sverige, hade inte platsat i Gripenbergs b-lag. "Kan Zlatan klacka så kan jag". Idiot.

* Byggarna är sjukt äckliga, och förtjänar allihop en smäll mellan lysmaskarna. Ni vann slaget, men inte kriget.

* Det går hett till när Pepin diskuterar på fyllan.

* Ploff såg ut som han hade sprungit ett maraton i 40 plusgrader, efter ett par timmar på statt.

* Jalles kebablåda slår det mesta.

* Simon Hellström är äcklig. Nu ljög jag, det har jag vetat länge.

***

Söndag idag, började med ölfrukost hos Jonas "Kirschsteiger" Brandholm, innan det var dags för lite öl och tennis. Söderling förlorade ju som väntat, men ölen var ju god i alla fall. Snart dags för beachvolley, och samtidigt passa på att fylla på med några kalla till.

Vi ses i dimman alla!

I brist på annat...

Har lite tråkigt, så tänkte fördriva tiden med att förknippa några i min närhet med filmtitlar! Let's roll!

Kristoffer Åkesson - Mitt liv som hund

Billy Fransson - Dr Jekyll & Mr Hyde

Martin Hillberg - Benchwarmers

Robin Guntell - Snakes on a plane

Anna Fältskog - Lotta på bråkmakargatan

Jonas Brandholm och Gabriel Pepin - Romeo & Julia

NV3 - Djungelboken

Emil Jidskog - The Incredible Hulk

Erik Sållarp - Borta med vinden

Simon Hellström och Anders Johansson - Dum & dummare

Annie Danielsson - Fjorton suger

Gordan Lukic - Gudfadern

Albin Eklund - Iron Man

Te3 - Vi hade i alla fall tur med vädret

Emil Lagerqvist - Håkan Bråkan

Sture Brolin - Terminator 3










Med skam i blicken...

Med tanke på alla motargument och nedlåtande inlägg kan man milt sagt säga att jag skjuter mig i foten. Jag begår en fruktansvärd handling, ett hån mot mitt ego och helt och hållet gräver ned min manlighet. Ja, ni gissade rätt, jag ska börja dricka vin.

Men nej, nej, nej, nej och återigen nej, jag tycker verkligen inte om vin, kommer fortfarande tycka att det är en dryck för tjejer, bögar och gifta par, vilket det faktiskt är. Detta är enbart av ekonomisk grund. I skrivande stund håller jag på att göra eget vin, vilket är ett måste om jag ska ha råd med studentveckan. 250 spänn för 25 liter är nästan gratis och då får jag fan i mig tugga taggtråd och lära mig dricka Brandholmdrickat. Ska också tilläggas att jag inte sjönk så lågt att jag gör rött vin, nej någon jävla måtta får det vara. Vitt vin är ju trots allt inte lika surt och grimasframkallande.

Och må satan ta de som pikar mig för mitt val av stundentveckadricka, jag är inte som ni andra fördömda vinpimplare. Jag tycker inte ljuva livet innebär att sitta barfota på en äng och lyssna på Ulf Lundell, jag fäller inte ut lillfingret när jag dricker te och jag har inte Ernst Kirschsteiger som idol. Jag sitter heller inte och snyftar till Notting Hill eller Titanic, diggar Veronica Maggio, skriver ihop meningar till ett långt ord eller använder ord som "lovidove" och "mys" eller förstärker ord med 27 vokaler. Det har enbart med min tunna plånbok att göra, de som tror något annat kan gå och gräva ned sig.

Studentvecka snart - vi ses i dimman alla!

RSS 2.0