Bland indier och efterblivna cykelreperatörer
Riktigt dålig aktivitet här inne, vilket helt enkelt beror på att fritid inte värderas så högt här på universitetet. Nåväl, tänkte i alla fall dela ut en ordentlig käftsmäll till cykel"reperatörerna" i Ryd Centrum. Ett gäng efterblivna libaneser-ich med varsin skiftnyckel i handen och strut på huvudet som tejpar ihop cyklar mot betalning är väl en vettig beskrivning. Lämnar in cykeln lagar dem den temporärt (misstänker att de limmade ihop mina ekrar en gång) och passar även på att förstöra något annat.
Med en skevt bakhjul med flertalet trasiga ekrar lämnade jag häromdagen in cykeln till Ryds Cykel-, nyckel-, väsk-, tvätt-, och skoservice (ja, namnet säger väl allt...) och när jag hämtade tillbaka den hade tjockskallarna förstört växlarna istället. Hur många idioter krävs det för att sätta in några nya ekrar? Tydligen mer än 7 st (eller hur jävla många dom nu har tryckt in den där skrubben).
Så nu cyklar jag runt som en idiot på ettans växel (av 7), vilket för oss till vårt nästa ämne: Indierna. För det finns ju inte en enda indier som är klyftig nog att växla upp cykeln, det är alldeles för svårt för dem. Hursomhelst, indierna är den särklass mest fredliga nationaliteten vi har i Linköping så de är väl egentligen inte värda att bli kissade på. Men men, den parametern existerar inte här, och det går inte att se mellan fingrarna när det gäller deras språk och jobbiga röster. Det är hemskt att sitta bredvid en indier pga att denne i 9 fall av 10 har en sådan fruktansvärt gäll röst som kan skära igenom märg och ben. Indierna finns dessutom överallt. Överallt.
Nej, nog med påhopp för idag, auf wiedersehen.
Med en skevt bakhjul med flertalet trasiga ekrar lämnade jag häromdagen in cykeln till Ryds Cykel-, nyckel-, väsk-, tvätt-, och skoservice (ja, namnet säger väl allt...) och när jag hämtade tillbaka den hade tjockskallarna förstört växlarna istället. Hur många idioter krävs det för att sätta in några nya ekrar? Tydligen mer än 7 st (eller hur jävla många dom nu har tryckt in den där skrubben).
Så nu cyklar jag runt som en idiot på ettans växel (av 7), vilket för oss till vårt nästa ämne: Indierna. För det finns ju inte en enda indier som är klyftig nog att växla upp cykeln, det är alldeles för svårt för dem. Hursomhelst, indierna är den särklass mest fredliga nationaliteten vi har i Linköping så de är väl egentligen inte värda att bli kissade på. Men men, den parametern existerar inte här, och det går inte att se mellan fingrarna när det gäller deras språk och jobbiga röster. Det är hemskt att sitta bredvid en indier pga att denne i 9 fall av 10 har en sådan fruktansvärt gäll röst som kan skära igenom märg och ben. Indierna finns dessutom överallt. Överallt.
Nej, nog med påhopp för idag, auf wiedersehen.
