The bottom is nådd

Antar att de flesta som läste mitt förra inlägg gissade rätt angående vilken korkad växjötjej jag antydde på i mitt förra inlägg (för jag förmodar, och framförallt hoppas, att mina läsare inte är lika historiskt efterblivna som blondinbellas supporterskara). Självklart är denna naiva växjötös ingen mindre än Carolina Klüft. Anledningen till mina aggressioner är ingen hemlighet, de flesta som har sett hennes "utveckling" på senare år är nog beredda att hålla med mig.

Jag syftar på att hon har gått från friidrottsdrottningen som formligen utklassade allt motstånd i sin förra gren sjukamp, hon vann guld på guld, satte rekord efter vartenda och var ohyggligt älskad av svenska folket.

Vad hände sen? Fortsatte hon på den inslagna vägen och blev lika stor i sin sport som Mohammed Ali en gång blev? Satte hon nytt rekord inom friidrotten i antal guld vunna? Blev hon vår nästa Björn Borg?

Nej, nej och åter nej. Istället lade hon ner sjukampen och satsade istället på längdhopp, en gren hon är lika medioker i som Lasse Lagerbäck var som fotbollstränare. En av sju grenar som hon var skaplig i sin sjukampserie men som hon är totalt chanslös i när hon mäter sig med världseliten. 13, 18, 14, 21, 15. Nej, detta är inte åldern på hennes syskon (vad jag vet), utan ungefärliga placeringar i längdhoppsövningar hon ställde upp i. Jag påstår inte att hon är dålig på längdhopp, hon hoppar ju längre än mig i alla fall, men inte fan är hon speciellt bra på det heller.

Men hon förstod väl efter något år och efter ett antal medelmåttiga placeringar att längdhopp inte var hennes grej och att hon borde återvända till den gren som gjorde henne världsberömd, rik och älskad. Eller gjorde hon? Nej, det sjukaste i denna sorgliga historia är att hon än idag fortsätter med sin desperata kamp att någon gång komma bland de 5 främsta i ett mästerskap i längdhopp.

Ärligt talat tycker jag synd om Klüft, hon är antagligen alldeles för efterbliven för sitt eget bästa. För istället för att dominera en gren, skörda framgång på framgång och skriva in sig i historieböckerna som en av de mest framgångsrika friidrottarna genom tiderna fortsätter hon att envisas med att hoppa 6.33 m och komma 11:a i EM.

Hon kanske är trött på att hela tiden vinna och vill ha nya framgångar, men jag köper det inte. För mig veterligen slutade inte Björn Borg när han var som bäst och började spela hockey. Mohammed Ali satsade aldrig på höjdhopp och jag tror inte heller att Messi kommer att byta karriärval för att nå framgångar i innebandy.

Nej, Carolina. Du har fortfarande några år kvar innan kroppen är slut, gör om gör rätt innan det är för sent!







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0