Välförtjänt käftsmäll
Baskerprovets käftsmäll går till... *trumvirvel* ...Fänrik Radell! När orken tröt som mest, när suget efter godsaker var som kraftigast och när man börja dregla efter Cola som en hungrig S:t. Bernandshund, ja då gick Fänrik Radell runt och flashade med Marabou, Ballerina, Gott & Blandat och ett halvdussin Coca Cola-flaskor. Psykisk misshandel, hur många år ger det innanför väggarna? Ska även tilläggas att Radell bryter på skånska/danska (oklart vilket), och det är ju inte direkt några omständigheter som skonar honom.
Baskerprov 2009!
Ja, då var den äntligen genomförd. Helgen utan sömn och mat, innehållande ett ständigt marscherande med full stridspackning, befäl som gör allt för att knäcka en fysiskt och psykiskt samt en oerhört elak vädergud. Vi snackar givetvis om det mytomspunna baskerprovet, en tre dagar lång prövning man ska genomlida för att förtjäna sin ståtliga basker. Har man dessutom, som i mitt fall, ett inflammerat lår som hugger till för varje steg man tar gör ju inte det saken bättre.
Fredagen började faktiskt oväntat slappt (om man inte räknar med det jobbiga fysprovet vi utsattes för direkt), då de bland annat testade ifall vi hade säker vapenhantering, följt av ett halvmesigt höjdskräckstest. Efter dessa övningar drog baskerprovet igång på riktigt, vid ca 17.30-18.00 började vi marschera för att sedan anlända till vårt sista mål för marschen runt 03.00 inne i Sofiero skjuthall. Efter en kvarts vila blev vi beordrade att försöka oss på omöjligheten att skriva 8 st a4-papper om 4 punkter (som jag inte minns). Efter snart ett dygn utan mat och sömn är jag nöjd med mitt halva a4 (som jag inte heller minns) jag presterade. Kl 5 fick vi det oväntade beskedet av vi skulle få sova, för att sedan bli uppdragna vid halv 6 och bli marschklara. Värt att notera var att 2 "soldater" då hade avbrytit sitt baskerprov, båda givetvis från 3:e (och Singletons) pluton. Vi på 4:e pluton är ju lite starkare, är väl ingen hemlighet. Men, men, nog ordat om detta.
Lördagen mjukstartade lite med en stridshinderbana, följt av mat(!), i form av en halv grönpåse (3-4 skedar föda, rena nobelmiddagen), för att sedan fortsätta med en kort marsch till ett ställe där vi skulle bygga upp en förläggning. Efter att dragit upp vindskydd, torkställning och grävit skyttevärnsgravar blev vi givetvis beordrade att riva allt och nästa punkt på dagordningen var, tro mig, inget ljuvligt. I det iskalla oktobervädret tvingades vi, iförda endast iklädda kalsonger och flytväst, hoppa från en klippa ner i en djuriskt kall sjö, anhålla till en löjtnant att få simma upp och sedan simma de 30 meterna. Vid nästa kissepaus blev det ju till att plocka fram pincett och sockerbit.
Om vi inte frös tillräckligt efter badet så såg vädergudarna till att vi definitivt skulle göra det under natten, då himlen helt öppnade sig och det började ösa ner regn. Stenfrusna och blöta började vi vår marsch som skulle hålla på fram till småtimmarna. En marsch som fick de flesta att tillslut börja hallunicera, jag själv såg bland annat folk ligga i skogen och rikta vapen mot mig, spännande upplevelse! Nåväl, efter att totalt ha misslyckats med att navigera våra mål på orienteringen den natten kom vi fram till Sofiero skjuthall kl 03.00, fullkomligt höga av trötthet. Och någon vila inne i hallen var det inget tal om, nej istället blev vi tilldelade ett högskoleprov! Kl 05.00 samlade en fänrik in alla prov och sa att vi nu skulle få en välförtjänt vila, och vi nästan kissade på oss av lycka när vi kröp ner i våra sovsäckar. Lyckan blev dock kortvarig, 30 sekunder närmare bestämt, för precis när man hade tagit sig in i drömmarnas ljuva rike tände fänriken lyset igen och beordrade oss att vi hade 15 minuter på att klä på oss, packa ihop allt och bli marschfärdiga. Vid det här laget var man så trött att man såg dubbelt när man försökte öppna ögonen.
Söndagen bestod av en enda lång övning, orientering. Förutom att det extremt långtråkigt så var man nu så i kropp och knopp att man somnade ståendes, gåendes och för att inte tala om när vi satte oss ner och tog rast. Kl 13.00 var orienteringen äntligen avklarad och på order gick tillbaka till regementet. Kl 14.00 rusade lyckan i många trötta huvuden, då kapten förklarade baskerprovet 2009 som genomfört, för att en stund senare komma med ett nytt, helt vansinnigt besked: "Baskerprovet är förlängt till torsdag, jag har ringt era anhöriga och berättat för dem". Totalt knäckta visste vi inte vad vi skulle ta oss till. Då alla våra kläder var dyblöta skulle det bara vara en tidsfråga innan alla skulle frysa ihjäl. "Nästa mål är Granhammar Slott, där får ni nya direktiv" fortsatte kaptenen. Halvt medvetslösa, förvirrade och totalt vansinniga bagav vi oss bort till slottet, där vår kompanichef stod och skrattade. Vi hade givetvis blivit lurade, och så här i efterhand var det ju inte lite uppenbart.
"Basker på"
***
Vinnande citatet från baskerprovet:
"Allvarligt talat, nu hoppar jag av lumpen, jag vill inte veta av skiten mer, jag vill inte dö. Jag har framtiden säkrad, jag tänker fan börja jobba nästa vecka och tjäna pengar istället för den här jävla skiten. Första jag ska göra är att spraya sönder kaptenens bil, jävla as" 447 Sarnes kan ha varit den soldat som blev mest knäckt efter att kaptenen hade "förlängt" provet...
/Livdragon 426 Söderby
Fredagen började faktiskt oväntat slappt (om man inte räknar med det jobbiga fysprovet vi utsattes för direkt), då de bland annat testade ifall vi hade säker vapenhantering, följt av ett halvmesigt höjdskräckstest. Efter dessa övningar drog baskerprovet igång på riktigt, vid ca 17.30-18.00 började vi marschera för att sedan anlända till vårt sista mål för marschen runt 03.00 inne i Sofiero skjuthall. Efter en kvarts vila blev vi beordrade att försöka oss på omöjligheten att skriva 8 st a4-papper om 4 punkter (som jag inte minns). Efter snart ett dygn utan mat och sömn är jag nöjd med mitt halva a4 (som jag inte heller minns) jag presterade. Kl 5 fick vi det oväntade beskedet av vi skulle få sova, för att sedan bli uppdragna vid halv 6 och bli marschklara. Värt att notera var att 2 "soldater" då hade avbrytit sitt baskerprov, båda givetvis från 3:e (och Singletons) pluton. Vi på 4:e pluton är ju lite starkare, är väl ingen hemlighet. Men, men, nog ordat om detta.
Lördagen mjukstartade lite med en stridshinderbana, följt av mat(!), i form av en halv grönpåse (3-4 skedar föda, rena nobelmiddagen), för att sedan fortsätta med en kort marsch till ett ställe där vi skulle bygga upp en förläggning. Efter att dragit upp vindskydd, torkställning och grävit skyttevärnsgravar blev vi givetvis beordrade att riva allt och nästa punkt på dagordningen var, tro mig, inget ljuvligt. I det iskalla oktobervädret tvingades vi, iförda endast iklädda kalsonger och flytväst, hoppa från en klippa ner i en djuriskt kall sjö, anhålla till en löjtnant att få simma upp och sedan simma de 30 meterna. Vid nästa kissepaus blev det ju till att plocka fram pincett och sockerbit.
Om vi inte frös tillräckligt efter badet så såg vädergudarna till att vi definitivt skulle göra det under natten, då himlen helt öppnade sig och det började ösa ner regn. Stenfrusna och blöta började vi vår marsch som skulle hålla på fram till småtimmarna. En marsch som fick de flesta att tillslut börja hallunicera, jag själv såg bland annat folk ligga i skogen och rikta vapen mot mig, spännande upplevelse! Nåväl, efter att totalt ha misslyckats med att navigera våra mål på orienteringen den natten kom vi fram till Sofiero skjuthall kl 03.00, fullkomligt höga av trötthet. Och någon vila inne i hallen var det inget tal om, nej istället blev vi tilldelade ett högskoleprov! Kl 05.00 samlade en fänrik in alla prov och sa att vi nu skulle få en välförtjänt vila, och vi nästan kissade på oss av lycka när vi kröp ner i våra sovsäckar. Lyckan blev dock kortvarig, 30 sekunder närmare bestämt, för precis när man hade tagit sig in i drömmarnas ljuva rike tände fänriken lyset igen och beordrade oss att vi hade 15 minuter på att klä på oss, packa ihop allt och bli marschfärdiga. Vid det här laget var man så trött att man såg dubbelt när man försökte öppna ögonen.
Söndagen bestod av en enda lång övning, orientering. Förutom att det extremt långtråkigt så var man nu så i kropp och knopp att man somnade ståendes, gåendes och för att inte tala om när vi satte oss ner och tog rast. Kl 13.00 var orienteringen äntligen avklarad och på order gick tillbaka till regementet. Kl 14.00 rusade lyckan i många trötta huvuden, då kapten förklarade baskerprovet 2009 som genomfört, för att en stund senare komma med ett nytt, helt vansinnigt besked: "Baskerprovet är förlängt till torsdag, jag har ringt era anhöriga och berättat för dem". Totalt knäckta visste vi inte vad vi skulle ta oss till. Då alla våra kläder var dyblöta skulle det bara vara en tidsfråga innan alla skulle frysa ihjäl. "Nästa mål är Granhammar Slott, där får ni nya direktiv" fortsatte kaptenen. Halvt medvetslösa, förvirrade och totalt vansinniga bagav vi oss bort till slottet, där vår kompanichef stod och skrattade. Vi hade givetvis blivit lurade, och så här i efterhand var det ju inte lite uppenbart.
"Basker på"
***
Vinnande citatet från baskerprovet:
"Allvarligt talat, nu hoppar jag av lumpen, jag vill inte veta av skiten mer, jag vill inte dö. Jag har framtiden säkrad, jag tänker fan börja jobba nästa vecka och tjäna pengar istället för den här jävla skiten. Första jag ska göra är att spraya sönder kaptenens bil, jävla as" 447 Sarnes kan ha varit den soldat som blev mest knäckt efter att kaptenen hade "förlängt" provet...
/Livdragon 426 Söderby
