Lök och annat (mest lök)

Då har 4.MP intagit vakten och vår tropp fick äran att husera på nattskiftet på Livgardet. Det är... väldigt slappt, precis lika lökigt som förutspått. 2-4 timmar i kuren, där någon person (ifall det är hög aktivitet) vill komma in eller ut en gång i kvarten, resterande timmar sitter man i tv-soffan och mullar. Visserligen åker man på någon enstaka rond, men Jesus Kristus i stallet vad slappt det är. Vissa (Sjöqvist m.m) har kommit till himmelriket men, även om det är lugnt och skönt, så började jag klättra på väggarna efter 20 minuter. Laptop med mobilt bredband måste skaffas omedelbart, punkt slut.

Vad har mer hänt i dagarna då? Jo, idag var vi på det nedlagda luftvärnsregementet vid kusten utanför Norrtälje och övade insats med den insatskåte löjtnanten Samuelsson. 2 timmars bilresa tur och retur för att ligga och åla som en stympad daggmask i skogen, men men, kul att få njuta i solen (!!) vid havet. Jag upprepar, solen sken på oss, vi trodde inte våra ögon.

I torsdag hölls en vacker liten MP-ceremoni där kompanichefen Major, förlåt Ryttmästare, Lindfors och Kapten Silfver överröste oss med beröm hur duktiga och bra på alla sätt vi var, hur mycket som kommer från hjärtat är en annan fråga. Nåväl, nu är vi i alla fall färdiga militärpoliser och det är väl ballt det.

Fick i samband med diplomen nya biljetter från adjutanten, bara några dagar efter att jag beställde dem, och därmed fick jag svar på en fråga som gnagit mig i flera veckor. Adjutanten finns, han lever, men var han håller hus är dock fortfarande oklart. Rykten placerar honom på Hawaii, andra säger att han äntligen hittat ett kontor där ingen hittar honom.

Livgardets paradjägare 4:e Skvadron är ett skämt, men det är väl ingen nyhet. Ser ut som clowner allihop och fick häromdagen en flera timmar lång utbildning om hur man klär på sig sina militära kläder. Att vår käre Fänrik Daumas gjorde sin värnplikt på 4:e Skvadron är oerhört svårt att förstå, då han är en hård kille som är bra på det mesta. Att våra befäl har gett oss stränga order att inte prata med paradnissarna kan bero på att de inte vill att vi ska beblanda oss med mindre bildat folk. Dessutom så verkar 4:e Skvadrons befäl hata oss, förmodligen för att vi är så utopiskt mycket bättre än deras "soldater", och klagar på oss för minsta lilla grej.

Livkompaniet är en samlig sluskar. De kommer givetvis bli extra hårt visiterade av oss när de muckar om ett par veckor.

Denna veckas gruppchef 433 Perssons "Giv akt" låter som en tårögd 6-årig flicka som vädjar till sin mamma dagen före julafton att hon vill öppna en present meddetsamma. Ge han ett recept på testiklar på Apoteket.

433 Persson lägger sig alldeles för tidigt på kvällarna. Påminner om en 6-årig flicka dagen för julafton, som lägger sig tidigt för att hon längtar till morgondagen.

433 Persson snarkar alldeles för mycket. Påminner om en 6-åri... nej, vänta, det passar nog inte in i detta sammanhang.

433 Persson har medan vi vanliga människor har levt livet, suttit instängd och pressat Halo 2 sönder och samman. hela sitt liv.

***

Ne, jobbigt att skriva, tillbaks till tv-soffan. Natti natti!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0