Studenten
Efter att ha varit konstant berusad sedan fredag morgon (5 juni) har jag, precis som de flesta blivande studenter, tagit en välbehövlig vilodag. Efter en veckas ölhävande, vinpimplande och alldeles för lite sömn är man nu helt utsliten, på gränsen till död. Hela veckan har varit en enda dimma och ibland vet jag inte ifall det har varit dröm eller verklighet. Kort och gott har det varit en underbar vecka, kanske den bästa i hela livet. Tråkigt nog hade inte Te3 marginalerna på sin sida under tävlingarna. På skattjakten föll vi på målsnöret efter att en helblodsidiot i SP-ekonomi tilldelat HP3 pluspoäng för att de städade lite efter tävlingen, och vi föll således med 1 poäng.
BF, som höll i Fångarna på Frejavallen, var mutade upp till öronen, så även där var vi chanslösa och flottracet var det ju vi själva som höll i det.
Nu återstår bara en anhalt, själva Studenten. Och aldrig har väl uttrycket "blandade känslor" passat bättre in? Visst, jag kommer inte gråta floder över att inte längre får jobba med andragradsekvationer på mattelektionerna, och jag kommer nog inte heller sakna religionskunskapen eller Gunilla Agduhr, men fyfan i hela Mjölby, satan i perkele vad man kommer sakna allt runt omkring skolan. Att varje dag träffa sina polare, umgås och bara snacka skit. Festandet på helgerna, fikatimmarna i kafeterian, Anders lukt och Koffes slag och tryckningar. Det blir nog inte mycket bättre än det här, och den tomhet man kommer känna på söndag kommer nog vara större än Agduhrs skjorta.
Nåväl, imorn smäller det. Champangefrukost, släktfest och förfest med polarna, för att sedan kröna kvällen med ett JÄVLA ståhej på Statt. Vi ses i dimman alla!
BF, som höll i Fångarna på Frejavallen, var mutade upp till öronen, så även där var vi chanslösa och flottracet var det ju vi själva som höll i det.
Nu återstår bara en anhalt, själva Studenten. Och aldrig har väl uttrycket "blandade känslor" passat bättre in? Visst, jag kommer inte gråta floder över att inte längre får jobba med andragradsekvationer på mattelektionerna, och jag kommer nog inte heller sakna religionskunskapen eller Gunilla Agduhr, men fyfan i hela Mjölby, satan i perkele vad man kommer sakna allt runt omkring skolan. Att varje dag träffa sina polare, umgås och bara snacka skit. Festandet på helgerna, fikatimmarna i kafeterian, Anders lukt och Koffes slag och tryckningar. Det blir nog inte mycket bättre än det här, och den tomhet man kommer känna på söndag kommer nog vara större än Agduhrs skjorta.
Nåväl, imorn smäller det. Champangefrukost, släktfest och förfest med polarna, för att sedan kröna kvällen med ett JÄVLA ståhej på Statt. Vi ses i dimman alla!
Kommentarer
Trackback
