Seven Camels Army

För första gången någonsin kommer Seven Camels Army publicera en gästkrönika. Den lyckliga jäveln som får göra jungfruinlägget är tösen på bilden, Emma Svenberg. Vad inlägget handlar om får ni läsa nedan, men jag kan redan nu avslöja att känsliga läsare varnas. Emma är riktigt grov i mun och attackerar allt och alla, så med andra ord är hon som klippt och skuren för SC Army. Läs och njut!

*****

Jag är så fruktansvärt fittigt irriterad och arg. 1000 kronor, presentkort värda över 300 kronor, körkort, mastercard, träningskort + ALLA andra skitgrejer jag förvarade i min plånbok är efter idag borta. Eller, borta och borta, snarare är femhundringarna i någon äcklig liten kedjerökande fjortis bakficka och resten av plånboken och dess innehåll på botten av svartån. Jag önskar nästan att det blonda aset (för jag är nästan säker på att han är blond, och har 2 äckliga kompisar med nyllen som ser ut som de blivit körda genom en köttkvarn) köper smuggelsprit för pengarna och däckar och vaknar efter 13 timmar i sina egna sura spyor.

Det stör mig hur folk bara kan ta saker, speciellt när det är äckliga småkillar som mest gör det för att deras föräldrar går på socialbidrag och de inte har några egna pengar eller för att de vill imponera på granntjejen med sönderplockade ögonbryn och kläder som stinker rök och kvalmig äckelparfym. Fan vad jag hatar dom jävlarna. Jag önskar att någon rycker ut era fula piercings och syr ihop hålen med en gammal rostig symaskin från 1800-talet.

Inte nog med att jag blivit av med pengar som skulle räckt till att bygga 20 hyddor i indien, istället för ett playstation till en finnig överalkoholiserad fjortiskille, så måste jag lägga ut en massa pengar nu för att fixa till allt igen. Ett nytt körkort, en liten fjuttig plastbricka kostar 120 jävla spänn! Transportstyrelsen, herrgud. Det kostar väl dem på sin höjd 4 kronor att tillverka den där lilla brickan, resten av pengarna sitter de säkert och käkar praliner och räksallad för och låter sina feta bukar växa sig ännu större. Sedan måste man själv ta foto till det nya körkortet, och att få ut 6 minimala, alltid fula för också för den delen, bilder på sig själv som ska klistras på den extremt dyra lilla plastbrickan måste det pungas ut ytterligare 200 kronor. Är inte livet härligt så säg? Sedan måste jag för att själv inte sluta som en av de arbetande på transportstyrelsen med fetmabuk kunna köpa en ny liten plastpricka till mitt träningskort, ja, då måste det läggas till 50, säkert 100 kronor till det också. Handelsbanken är då ett par hyvens typer, där tillverkar de en alldeles ny plastbricka, med mitt namn och hela tjotafräset alldeles GRATIS! Sug på den ni, transportstyrelsen.

Så, summa summarum, jag förlorade för att vara exakt, 942 svenska riksdaler i sedlar och mynt, presentkort värda 298 kronor, samt alla andra handlingar jag förvarade i den där skinnpåsen. Så, det blir tillsammans 1240 kronor. Sen måste jag nu lägga ut 420 kronor för att rätta till allt som måste förnyas. 1660 kronor har jag idag förlorat. Fyfan säger jag bara. Hädanefter får jag se till att skaffa kompisar med ögon i nacken som inte är helt senila, och sedan inte anförtro dem någonting. Och ni, era mongolida plånbokstjuvar, må Egyptens alla kamelers loppor hemsöka era könsorgan.

The end

Ems

*****

Man får nästan en tår i ögat av glädje, vilket språk! Vilken ilska! Riktigt bra krönika, hade (nästan) inte kunnat göra det bättre själv. Kan säga så mycket som så, att hade jag varit i Emmas kläder hade jag suttit i fängelse nu. Livet ut.

*****

Någon mer som har en tårdrypande vansinnesberättelse som ligger och skvalpar inombords och bara väntar på att få komma ut? Kontakta mig, gästkrönikan är här för att stanna!

/Kamelen