Seven Camels Army

Ni kommer inte tro era ögon, jag ska nämligen inte klaga på någonting i detta inlägget! Ber om ursäkt för det, lovar att jag ska skriva några ilskna inlägg nästa vecka.

Ölhävning i goda vänners lag stod på schemat för lördagskvällen. Efter en förfest hos en polare, den gode Gordan, drog vi till Strandbaren (nej, inget drag även denna gång), där jag stötte på Walle, en gammal vän från Aneby. Eller vafan, gammal och gammal, nu låter jag som en nostalgisk 40-plussare. Nåväl, i vilket fall som helst så kom vi fram till att vi hade en jävligt go tid när vi var i 15-årsåldern i Aneby. Inga bekymmer, inga ansvar, ingen bil som ska skattas, tankas, besiktigas och all helvetes moster. Också en tid som man till varje pris dolde sitt festande för sina föräldrar, minns den gången vi satt tre grabbar i mitt tv-rum och drack öl, när päronen ovetandes var på nedervåningen. Varje gång vi knäppte en öl fejkade vi en hostattack, och adrenalinet verkligen pumpade "Tänk om de kommer på oss". Härlig tid det!

Kan också konstatera att jag hade helt rätt i ett tidigare inlägg om att vakter är fullkomligt pantade. Var i fredags på Centrum, en nattklubb i Jönköping, och precis när jag ska gå in upptäcker jag att jag har glömt passet. Givetvis blev jag avvisad av den stora, feta vakten, men jag tackar högre makter för att vakter är så sjukt korkade. För 2 minuter senare lånade jag en kompis leg, en kompis som jag förutom hårfärgen inte är lik för 5 öre, och lyckades lura den vakt som 2 minuter tidigare hade slängt ut mig. Vakter är som sagt extremt tröga, har en minneskapacitet som en inavlad anka och en IQ lägre än deras skostorlek. Fast jag klagar inte...

Ljög lite när jag sa att jag inte skulle klaga på någonting, kom faktiskt på en sak som är värd att ta upp. Efter inlägget om "Årets mes" Martin Hillberg, fick jag ju, som jag skrev, ilskna kommentarer som svar. Det var dock inte bara anonyma, ryggradslösa fegisar som gick till attack, utan även en god vän. Gabriel Pepin, argumentationernas okrönte kung, gick fullständigt i taket när han såg inlägget och skrev långa noveller på msn om hur jag tryckte ner Hillberg och hur elak jag är. Gabriel, som inte på något sätt är tappad bakom en vagn, visade dock här att han inte kan se skillnad på skämtsam ironi och elaka personangrepp. Har dock fått många positiva kommentarer om inlägget, tack för dem allesammans!

Hej!